När bostaden blir ett hinder för att gå vidare efter en separation – nära 400 000 svenskar uppger att de inte kunnat lämna en relation

Att kärlek och relationer i grunden ska bygga på frivillighet - ja, det är nog något som de allra flesta av oss håller med om.

Två människor väljer varandra, men också möjligheten att en dag gå skilda vägar om förutsättningarna förändras. I verkligheten är dock den friheten inte alltid självklar. När gemensamma bostäder, bolån, kontantinsatser och en pressad bostadsmarknad vävs samman med privatlivet kan steget ut ur en relation bli betydligt svårare än många föreställer sig.

Relationsrapporten 2026 från Nordax Bank, och som publicerades 23 juni 2026, visar att boendesituationen i många fall har en direkt påverkan på människors möjligheter att avsluta en relation. Enligt undersökningen uppger åtta procent av svenskarna – motsvarande närmare 400 000 personer – att de någon gång känt att de inte kunnat lämna en relation på grund av boendet. Dessutom har fem procent skjutit upp en separation eftersom deras partner haft svårt att ordna en ny bostad.

Rapporten bygger på en Sifo-undersökning och undersöker sambandet mellan kärlek, ekonomi och boende i svenska parrelationer.

Rättvisa handlar ofta om känslan – inte siffrorna
Ytterligare visar rapporten att majoriteten av de tillfrågade upplever att ekonomin i relationen fungerar väl. Hela 80 procent anser att det ekonomiska ansvaret är rättvist fördelat mellan parterna. Samtidigt framkommer det att 53 procent definierar ekonomisk rättvisa utifrån hur situationen upplevs snarare än hur pengar och ekonomiska resurser faktiskt fördelas.

Men när en relation tar slut är det sällan känslan av rättvisa som avgör framtiden. Då blir faktorer som inkomst, sparande, bolån och möjligheten att få en ny bostad avgörande.

– Att ekonomisk rättvisa handlar om känsla är på många sätt fint. Relationer är inget Excelark. Men det som känns rättvist i stunden är inte alltid rättvist på lång sikt, säger Linda Werdi, bolåneexpert på Nordax Bank.

Hon menar att ekonomiska skillnader ofta förblir osynliga under relationens gång men blir tydliga när livet förändras.

– Skillnader i ansvar och förutsättningar i relation till ekonomi syns sällan i vardagen, men de blir tydliga när livet förändras, vid en separation eller när ekonomin sätts på prov. Och det är precis då den ekonomiska rättvisan spelar störst roll, säger hon.

Samma insats – olika ekonomiska resultat
En av rapportens tydligaste slutsatser är att män och kvinnor ofta tar ansvar för olika delar av hushållsekonomin.

Män uppger oftare att de ansvarar för sparande och investeringar – områden som bygger upp ekonomiska tillgångar över tid. Andelen är 45 procent bland män jämfört med 26 procent bland kvinnor.

Kvinnor ansvarar däremot i högre grad för löpande utgifter som mat och vardagskostnader. Här uppger 49 procent av kvinnorna att de har huvudansvaret, jämfört med 37 procent av männen.

Konsekvensen blir att två personer kan bidra lika mycket till hushållet i praktiken, men samtidigt bygga upp helt olika ekonomiska förutsättningar för framtiden.

– Det sker sällan som ett aktivt val utan växer fram organiskt, utifrån vad som känns logiskt i stunden. Men det som är lätt att missa är att det handlar om fundamentalt olika typer av kapital, där det ena bygger möjligheter framåt och det andra förbrukas direkt. Det är också där de ekonomiska skillnaderna i relationen börjar ta form, nästan omärkligt, säger Linda Werdi.

Boendet – den stora frågan ingen pratar om
Trots att bostaden ofta blir en av de mest avgörande frågorna vid en separation har de flesta par aldrig diskuterat hur situationen skulle hanteras om relationen tog slut. Rapporten visar att 76 procent aldrig har pratat med sin partner om vad som händer med bostaden vid en separation. Endast 13 procent uppger att det finns en konkret plan.

Samtidigt framkommer tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors syn på sina framtida möjligheter på bostadsmarknaden. 44 procent tror att båda parter har lika goda möjligheter att köpa en ny bostad vid en separation. Men 33 procent av männen anser att de själva skulle ha störst möjlighet att köpa en ny bostad, jämfört med 15 procent av kvinnorna.

Tvåsamhetsnormen påverkar bostadsmarknaden
I rapporten lyfter Jämställdhetsmyndigheten fram att stora delar av bostadsmarknaden bygger på en tvåsamhetsnorm – föreställningen att två vuxna delar hushåll, inkomster och kostnader. Enligt myndigheten skapar detta särskilda utmaningar för personer som står ensamma på bostadsmarknaden.

– Tvåsamhetsnormen skapar högre trösklar på bostadsmarknaden och missgynnar ensamhushåll. Jämställdhetspolitikens utgångspunkt är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara ekonomiskt självständiga. Så länge kvinnor och män har olika möjligheter att på egen hand efterfråga en bostad som motsvarar deras behov motverkar det dock måluppfyllelsen, säger Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Rapporten hänvisar också till att många, särskilt kvinnor, tvingas lämna ägt boende för hyresrätt efter en separation och att 90 procent av vräkningarna drabbar ensamhushåll, enligt Jämställdhetsmyndigheten.

Insyn i ekonomin ger större frihet
Rapporten visar också att den som har störst ekonomiskt ansvar ofta har bättre insyn i den gemensamma ekonomin. 36 procent av männen uppger att de har bättre insyn i hushållets ekonomi än sin partner, medan motsvarande andel bland kvinnor är 20 procent.

Enligt Linda Werdi kan denna ojämna fördelning av ansvar och kunskap få långtgående konsekvenser.
– Det här är en struktur som de flesta aldrig ser, men som kan få stora konsekvenser. När ansvar och insyn fördelas ojämnt skapas ett beroende där den ena parten i praktiken har större frihet än den andra. I vardagen märks det knappt, men hamnar man i en situation där man behöver ta sig vidare, blir det tydligt vem som faktiskt har det handlingsutrymmet och vem som inte har det. Då handlar det inte längre om en känsla. Det handlar om faktisk frihet att lämna, säger hon.

När bostaden blir en begränsning
Bland personer som upplever att det ekonomiska ansvaret i relationen är orättvist uppger nära var fjärde, 24 procent, att de inte kunnat lämna en relation på grund av boendesituationen.

Axel Mårtensen, bostadspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare, menar att resultaten visar behovet av ett bredare perspektiv på bostadsmarknaden.

– Sammantaget pekar både rapportens data och den bredare empirin på ett behov av att i högre grad betrakta bostadsmarknaden ur ett livscykelperspektiv. En välfungerande marknad måste inte bara möjliggöra ett inträde, utan också säkerställa att hushåll kan röra sig vidare när livssituationen förändras. I annat fall riskerar bostaden att gå från att vara en möjliggörare av ekonomisk och social rörlighet till att bli en begränsande faktor, med konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva boendet, säger han.

Fakta: Relationsrapporten 2026
Några av rapportens viktigaste resultat:

• 80 procent anser att det ekonomiska ansvaret i relationen är rättvist fördelat.
• 53 procent menar att ekonomisk rättvisa främst handlar om känslan av rättvisa snarare än hur pengarna faktiskt fördelas.
• 76 procent har aldrig diskuterat vad som ska hända med bostaden vid en eventuell separation.
• Endast 13 procent uppger att det finns en konkret plan för boendesituationen vid en separation.
• 44 procent tror att båda parter har lika god möjlighet att köpa en ny bostad vid en separation.
• 33 procent av männen tror att de själva har störst möjlighet att köpa en ny bostad, jämfört med 15 procent av kvinnorna.
• 36 procent av männen uppger att de har bättre insyn i den gemensamma ekonomin än sin partner, jämfört med 20 procent av kvinnorna.
• 8 procent uppger att de känt att de inte kunnat lämna en relation på grund av boendet.
• 5 procent har skjutit upp en separation på grund av partnerns boendesituation.

Om undersökningen
Relationsrapporten 2026 bygger på en Sifo-undersökning genomförd av Verian på uppdrag av Nordax Bank. Undersökningen genomfördes via webbintervjuer i Sifos slumpmässigt rekryterade och representativa panel mellan den 23 februari och 1 mars 2026.

Totalt deltog 1 004 personer i åldrarna 18–84 år som lever i en parrelation. Syftet med undersökningen var att kartlägga hur personer i svenska parrelationer ser på bostadsmarknaden samt frågor kopplade till jämställdhet, boende och ekonomi.

Pressrelease från Nordax Bank publicerades den 23 juni 2026. 

Text: ©HelhetsBalans
Foto: Pexels